Loake Buckingham 2 år

I dagarna visades lite intresse för skicket på mina favoritskor: Loake Buckingham, från 1880-serien.
Det inspirerade mig att skriva detta inlägg. Nedan visar jag ett antal bilder, tagna idag, på hur de ser ut just nu. Putsen lämnar lite övrigt att önska och kunde varit bättre. Det går dock lättare och lättare att få till en bra puts. Riktig "spit-shine" är dock lite väl tidskrävande ännu.

Sulan håller bra, även om den kan kännas aningen tunn i mitten under trampdynan. Jag smörjer den dock regelbundet med läderbalsam och går inte utomhus under "grus-säsongen" vilket förlänger livslängden på den. Dock tvekar jag inte att använda dem när det är lite blött ute men ingen grus.

Döm själva. Jag tycker bilderna säger allt. Toppskick efter två år, endast normalt slitage på sula och häl. Överväger gummislitsula när lädersulan gjort sitt om ett- två år.

Edit:

Efter puts

Före puts

Helhetssyn

Hej vänner, åter på arbetet och åter i bloggen.

Jag har under en tid utvecklat en förkärlek för grainläder. Detta börjar återspeglas både i val av skor och av accessoarer. Plånboken är inköpt för billig penning på "Gentlemens agreement" på Stockholms Centralstation. Fodral till iPhone 5 modell "ultraslim" i tan från Sena. Mobilfodrslet har riktigt mjukt och fint läder och känns gediget och genomarbetat.

Varför ha ett fult plastigt mobilskydd när man kan ha ett snyggt?

Lite snabbputs inför midsommar

Jag och mina Loake Aldwych hamnade i ett plötsligt och häftigt regnväder för några dagar sen. Skorna blev tämligen blöta och har stått i skoblock sen dess för att torka ordentligt.

Utgångsläget ovan

För jämförelsens skull började jag med högerskon. Metoden var tämligen enkel:

1: borsta med skoborste
2: två lager skokräm, gno in hela skon med små cirkelrörelser
3: skoputs på hela skon, två lager på toe-capen och två på hälen, även här små cirkelrörelser
4: slutpolering med nylonstrumpa

1. Borsta

Ett fult märke på tån kvarstår. Ser annars hyfsat bra ut. Inga vattenfläckar eller ojämnheter i lädret. Dels pga bra kvalitet men också pga att skorna alltid hålls välputsade och vattnet därför inte gör så mycket skada.

Först skokräm. Notera mönstret som bildas när man gnuggar med små små cirklar. Jag brukar alltid blanda med en liten gnutta saliv. Andra bilden efter mellanpolering.

Därefter dags för skoputs, i princip samma taktik.

Det färdiga resultatet, efter polering med nylonstrumpa. Ingen "spit-shine" men helt ok för mig. Glad midsommar!!

Lite historia

Jag var nyligen på besök i hemtrakten Skåne/Blekinge och passade då på att ta en titt på min farmors gamla föräldrahem som fortfarande äg i min familjs ägo. Gården äg byggd i slutet av 1700-talet och jag skulle kunna skriva spaltmeter om den.

Sommaridyll från 1700-talet

Det unika med gården är att den står i stora delar precis som min farmors far lämnade den, vilket betyder att en hel del gamla fina saker finns kvar. När jag tittade igenom en hög med gamla saker fann jag flera par gamla skor. Tyvärr tog jag inte bilder på alla, men skon på bilden nedan fångade mitt intresse. Detta av tre anledningar:

1. Den visar vad som händer om man inte putsar skorna på 60 år
2. Den är en klassisk Oxford
3. Den visar spår av upprepade lagningar, bla med skruvar i klacken

Från regalskeppet Wasa? Nej, under en trappa i Blekinge

En klassisk Oxford, säkerligen bespoke

Intressanta lagningar

En titt på Meermin - del 2

Som utlovat tittar vi lite närmare på Meermins konstruktion och tillverkning av skor. Jag tänker inte gå in på det generella vad gäller randsydda skor utan för det finns alldeles utmärkta inlägg här, här och här.

På Meermins "trunk show" i Stockholm tidigare i vår kunde många sköna modeller från både Linea Maestro och classic collection beskådas.

Linea Maestro är "Handwelted Goodyear" med "Classic collection" tillverkas med traditionell Goodyearmetod. Vad är då skillnaden? Den mest väsentliga är att bindsömmen som binder ihop ritsläpp, ovanläder och randen sys för hand.

Goodyear (snitt genom sko), bild lånad från manolo.se

Den andra som mig veterligen är mycket ovanlig även hos mycket prestigefyllda tillverkare är att ritsläppen skärs ut för hand ur bindsulan. De allra flesta tillverkare limmar på ritsläppen. Nedan bilder illustrerar skillnaden:

Limmat

Inte limmat

Andra trevliga detaljer är ritsnedlagd söm i sulan och sk "fiddle waist" eller "London waist
" på "Linea Maestro". Medan poängen med ritsnedläggning främst är att det är snyggt ger fiddle waist även en ökad vridstyvhet i skon vilket märks ganska tydligt när man går i dem.

Meermin "Linea Maestro"-sula

En titt på Meermin - del 1

Meermins koncept är ganska enkelt egentligen, de erbjuder randsydda skor till mycket konkurrenskraftiga, ja till och med billiga priser. Classic collection (Goodyear 1 el GY-1) kostar 160 Euro paret, ca 1350 SEK. Detta för en sko som både känns bra och ser bra ut för det priset. Linea Maestro (Handwelted, Goodyear-2 el GY-2) ligger på 260 Euro. Jag frågade hur de kunde hålla så låga priser och svaret var just att de säljer utan mellanhänder direkt från fabrik. Varje led i en kedja lägger ju på en hel del annars. Ta Hammargruppen t ex som lägger på hutlöst mycket på C&J. Nåväl, Det var spännande att gå på trunk show idag och få syna skorna ordentligt i sömnarna och framförallt att få prova.

För min egen del blev det test av New-Rey-lästen (en semibrogue i tan) som är vanlig i Linea Maestro samt Hiro-lästen (ett par double monks på bild nedan). Erfarenheterna där för min egen del ger att jag, som har 10F i C&J och Loake, behöver kliva upp till 11 i New Rey (smal läst) men kunde behålla 10 i Hiro-lästen.

New Rey så väldigt bra ut när jag tittade på nätet innan visningen, men på plats kunde jag inte bestämma mig för om den var för spetsig eller ej. Vad tycker ni?

Hirolästen kändes mycket bra och köp kommer nog att bli av, antagligen till hösten. Det blir double monks i "snuff" eller "dark brown" mocka. Jeansen får dock inte falla som på bilden...

Vid provgång i de olika skorna kunde jag tydligt märka att Linea Maestro med "fiddle-waist" var mer stabil och spänstig medan Classic collection var motsvarande Loake ungefär, dock långtifrån limmat skräp från Fillippa K eller Dahlin.

Vi okulärbesiktning  av detaljarbetet på skons ovansida hamnar Linea Maestro ungefär som Loake eller möjligen snäppet under. Vissa småmissar i infärgning etc. men inget som någon förutom de främsta finsmakarna skulle klaga på (och de köper ändå inte Meermin). Classic collection ser bra ut men når inte riktigt upp till Loake.

Vi avslutar med en bild på en riktig goding. Oxfordkänga i Grainläder, kan man undgå ett inköp i höst...?

Inom kort kommer ett inlägg som dyker lite djupare i konstruktionerna, GY-1 resp GY-2.

Meermin och St Crispin trunk show

Idag blev det att lämna ledigheten och ta en tur på stan.
Jag passade på att ta en tur via Bäckmans för att köpa skosnören och puts, sedan bar det av mot Gärdet för trunk show. En trevlig tillställning med mycket trevliga personer, det enda negativa var den valda platsen. Gärdet är ju lite väl långt ut.

Mer uttömmande reportage kommer alldeles strax. Här är lite trevliga bilder så länge:

St Crispin, vilket detaljarbete. Bättre glans på sulan än de flesta har på sin toe cap...

Underbar two-tone Oxfordkänga från St Crispin

Meermin double monk ifrån Classic Collection

Undertecknad med Meermin semibrogue i tan "New Rey"-last

Ett bord med godsaker.

Sandro från Meermin avslöjade även att en Stockholmsbutik är på gång. Så snart finansieringen är på plats. De har tänk sig jngefär samma storlek som Skoaktiebolaget och begränsat lager. Huvuddelen av beställningarna skall gå via webben för direkleverans hem till kund. Fördelen blir att man då kunnat prova ut rätt storlek.